Styrventilens karakteristik

Varje tryckfallsenhet kan ges ett kapacitetsvärde, kv-värde, om det finns samhörande värden på tryck och flöde. För variabla tryckfallsenheter som exempelvis styrventiler anges vanligtvis kv-värdet för en fullt öppen ventil, det så kallade kvmax eller kvs-värdet. När ventilen går mot stängt läge så kan kv-värdet beräknas som produkten av kvmax-värdet och ett reduktionstal. Om reduktionstalet för intagsporten betecknas med αb, så får man det momentana kapacitetsvärdet för porten b enligt följande formel:

Formel 1.


Figur 2.

Figur 2 visar att när intagsporten b är fullt öppen så är öppningsgraden h/hmax = 1 och reduktionstalet kv/kvmax = 1, dvs kv = kvmax. När styrventilen går mot stängt läge minskar port b successivt sin genomströmning, varvid kapacitetsvärdet minskar och i stängningsläget ger kv/kvmax = 0. Kapacitetsvärdena för ventilens olika öppningsgrader kan inte bestämmas utan att reglerportarnas karakteristik är kända, dvs. sambandet kv/kvmax = f(h/hmax).

Tillverkarna av styrventiler för VVS-installationer redovisar i allmänhet sambandet i form av kurvor enligt Formel 1. Driftskarakteristiken för intagsporten får man dock om styrventiltypen är känd eller om sambandet mellan flöde och tryckfall är känt för hela reglerområdet.

De tre vanligaste typerna av styrventiler inom VVS är logaritmiska, kvadratiska och linjära:

  1. Logaritmisk

    Formel 3.


  2. Kvadratisk

    Formel 4.


  3. Linjär

    Formel 5.

    Konstanterna K1, K2 och K3 är i allmänhet 1 - kvo/kvs

    Ao kan vara det inverterade värdet på portens reglerområde (kvs/kvo)

Styrventilen är effektlinjär endast i det läge då de givna grundförutsättningarna är uppfyllda, dvs. dimensioneringsdata som till exempel temperaturfall Tri – Tru, uppvärmningsgrad Ƞl, avkylningsgrad Ƞr och ventilauktoritet β.

Formel 6.